Hela inspelningsplatsen var i obalans. Månlandningen skulle börjat filmas kl 09.00, men snart var det lunch och de hade inte kommit någonstans. Inte ens “astronauterna” var utvalda. Buzz Aldrin, som på förhand varit en givet kort, hade blivit lös i magen igen. Som alltid i stressade situationer.
“Det var då själve djävulen”, tänkte regissören Walter Rambo. “Snart ringer jag in Ronald Reagan så skiten åtminstone blir av…”.